Mår superdåligt just nu, som jag gör varje dag, men på helger är det värst. Och egentligen vet jag inte varför jag skriver det här i bloggen. Trött på att hålla tyst om det kanske.
Har inte städat än, men borde börja snart om jag inte vill ha avdrag på min månadspeng. Men jag orkar inte bry mig. Jag orkar bara inte. Vill bara lägga mig ner och dö just nu.
Skrev ett avskedsbrev, fast slängde det direkt. Orkar inte ta kol på mig själv.
Imorgon ska jag även på mitt tredje KBT möte... Fan, måste skriva två situationer, och har inte ens börjat. Fan, fan, fan! (Slår mitt huvud mot väggen)
Ni har ingen aning om hur mycket jag hatar mig själv ibland. Eller hela tiden... Och jag började gråta över världens fånigaste sak idag. Fy skäms! Har inte gråtit på flera år, och så börjar jag lipa över att en jacka inte passar? Patetiskt.
Nä, nu ska jag deppa för mig själv, tycker det är väldigt dumt mot er underbara läsare att skriva hur skit dåligt jag mår.
Men, eftersom att jag är en elak egoist, så gör jag det ändå.
Hata, hata, hata!
Varför gillar jag ingenting? Otacksamma jävel!
Vill lägga mig ner i sängen och göra ingenting. Eller någonting annat, som är ett STORT tabu. Jag vill! Orkar inte bry mig om vad alla andra tycker och tänker hela tiden. Orkar inte hålla käften för att jag är rädd för att vara mig själv. Orkar inte med mig själv.
Jag önskar jag kunde vara mig själv i skolan. Snyft.
Har en väldigt stor lust att slänga mig ut genom fönstret. Fast jag tror inte det skulle vara en sådan trevlig syn för mamma att se hennes dotter helt söndertrasad på marken när hon kommer hem från en trevlig promenad i det fina vädret. (Ja, jag tycker grått och molnigt är fint väder!)
Hatar mig själv för att jag inte bryr mig om andra. Får jag dö? Snälla. Lovar att livet blir bättre för er då.

Var inte meningen att skriva allt det här egentligen, men om ni vill veta, så mår jag mycket bättre nu, efter att ha gråtit och pratat ut. Har även bestämt mig för att försöka rycka upp mig, och själv börja försöka må bättre.